Detta är alltså mitt livs kärlek. haha. Han är den mest intressanta individ jag haft att göra med. Så speciell, minst sagt. Jag vet faktiskt inte varför jag fastnat så vid honom. Det är liksom ingen annan som tycker om honom, hahah.

När han kom som treåring var han bara knäpp. Ingen vågade (av rent förstånd och hästvett) ta in honom från hagen själv och vi var alltid tvungna att vara minst två stycken när han skulle betäcka. Fortfarande måste man ha separata handskar, grimma och kedja till honom - speciellt när det är vår/sommar och testosteronet pumpar lite extra. Han går nämligen till attack om han känner lukten av andra hästar, framförallt om det är lukten av en annan hingst. Han har blivit bättre med detta men det går ändå inte lita fullt på honom. heh

Trots att han inte gjorde mycket annat än slog med frambena, stegrade och bet till en början så blev jag helt varm och glad i kroppen när jag var nära denna häst. Jag vet inte varför men jag ville bara ha honom så, jag tog på mig ansvaret att tämja denna lilla galning och bättre blev han. Han är fortfarande, fyra år senare, opålitlig men jag lärde mig hantera hans plötsliga utbrott och förutspå vad han skulle ta sig till. Nu har jag inte gjort något med honom på över ett år eftersom jag tagit på mig nya hingstar till inridningsprojekt, men igår pysslade jag om honom lite och jag log under hela den timman. Likaså idag när jag hade honom inne. ÅH BLIR SÅ GLAD AV DEN KARLN!!

 

Pratade med Kåre igår om möjligheterna att skapa en "ny Kravall", eftersom han tillhör hingstföreningen och snart måste åka vidare. När jag är redo att skaffa min egen häst ska det vara en Kravall. Kanske en Kravall med en "extra touch". Det bästa vi kom på var kombinationen Helman/Kravall. Det skulle troligtvis tillföra mer linjer och lite storlek till denna burkiga lilla Kravall. Helman är ju då en hingst så... det vore ju omöjligt. Men kombinationen Linda/Helmer (som Helman är en produkt utav) finns ju även i stoform. Alltså drog vi slutsatsen att Lherka och Kravall skulle kunna bli en jädra snygg kombination!

 

 

 

 

 

Vår charmigaste och mysigaste kattunge (som snart inte kan kallas "kattunge" längre) Vince.

Låt mig presentera vår näst äldsta katt, Astrid. Vår tantkatt. Fast nej... hon är inte så gammal. 
Hon är iallafall otroligt söt med otroligt stora och runda ögon. Hon ser lite ut som en uggla ibland för hon är helt rund i kroppen också och lite fluffig. Mycket söt på ytan men pure evil on the inside.