Varför?? Varför berättar alla, alltid, vartenda år, hur trötta de är på julmaten? Hur de kräks vid bara tanken på mer julmat. Vad är det med folk? Ät inte så förbannat mycket julmat då!

Nej...nu låter jag lite väl bitter, och bitter är jag faktiskt inte - inte det minsta.

Även de som bara ätit 1-2 julbord uttryker denna känsla, och då tänker jag att det säkert är någonting man bara ska säga här i Sverige för att inleda en konversation eller få känna samhörighet och gemenskap - för julmatströtta är tydligen något alla blir, verkar det som.

 

Jag måste erkänna att jag faktiskt inte känner av den där känslan av motbjud när jag tänker på julmaten, jag skulle nog få i mig lite till men istälelt väljer jag att längta till nästa år.