För några månader sedan, och ja de senaste åren egentligen, så har jag hellre använt det engelska språket än det svenska när jag ska uttrycka något. Jag tyckte det var lättare, fanns så många fler möjligheter. Det är förvisso sant, men i och med användandet av det svenska språket så blir allt så mycket verkligare.

 

De senaste månaderna har jag befunnit mig i en "svensk period". Kärleken jag hyser för svenska filmer, svensk musik, svensk poesi och det svenska språket i gemen... Den är obeskrivlig!

Inget är så underbart som en svensk film. Svenska filmer är på något vis mer äkta än exempelvis amerikanska. Då tänker jag inte bara på det faktum att de visar upp sönderbitna naglar, bristningar och knottror på låren.

Det är inte bara verkliga kroppar med i filmerna utan även verkliga personligheter och situationer i mysiga svenska miljöer. Åh underbara Sverige!

 

Ett snabbt hophafs innan jag måste åka vidare hemåt igen och byta om innan jobbet.

Åkte för att boka min resa till Australien men insåg att jag behövde passnumret, har jag passet med mig? NÄE. Så jag har ätit bullar, förnyat mitt Spotify, skrivit ut biljetterna till Maltaresan och köpt en Håkanbiljett istället.